Våren 1721 – en rysk flottstyrka bränner och härjar längs Norrlandskusten. Mer än tusen brända bondgårdar, sex städer ödelagda, många järnbruk, kvarnar. För kyrkor gjorde man undantag. Hudiksvall brann, men en stuga blev kvar, den s.k. Rysstugan. Så har det alltid berättats, men stämmer det verkligen?
I två utställningar kommer museet att berätta om krigsslutet och de hemska majdagarna 1721 och hur historiska sägner både försöker trösta och förklara. Utställningarna kommer att visas vid Rysstugan och i hamnen i Hudiksvall.
De ryska trupperna undvek Gävle, där var motståndet för starkt, men därefter härjades Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall, Härnösand, Umeå och Piteå. Terrorn utfördes i maj och juni 1721. Men redan 1719 hade samma sak hänt längs Upplands och Sörmlands kuster.
Varför hände detta? Svaret är krig. Eller snarare slutet på det som kallas det stora nordiska kriget 1700-1721. Det satte punkt för det svenska stormaktsväldet runt Östersjön. Nu skulle makt och dominans i norra Europa omfördelas.
I fredsförhandlingar försökte Sverige få bättre villkor. Ryssland hade tagit Baltikum och Finland och kunde sätta in en stor och snabb galärflotta. Söderhamn brinner 21 maj, Hudiksvall 22 maj. Sverige ska pressas till eftergifter. När den ryska galärflottan bränt Piteå accepterar Sverige fredsvillkoren. Den ryska flottan seglar hemåt och det blir äntligen fred. Sverige återfår Finland och nu kan man åter bygga upp landet. Det kungliga enväldet var slut, Sveriges frihetstid återstod.
Rysstugan ute i de östra stadsdelarna i Hudiksvall har länge sagts vara den enda byggnad som överlevde branden 1721. Brokiga berättelser har uppstått om hur borgarnas silverskatter gömts under dess golv och hur den listige Finn-Henrik gav ryska kosacker öl så att stugan fick stå kvar. Eller hur den undersköna Anna blev förälskad i den lika undersköne Alexander, den ryske officeren som för kärlekens skulle skonade stugan.
Nästa allt i detta är historiska vandringssägner som finns överallt där ryssarna for fram. Och det finns rysstugor både i Sundsvall, Härnösand och i Stockholms skärgård. Liksom det fanns en i Långvind i Enånger ända till 1942.
Kontaktuppgifter
lars.berglund1@hudiksvall.se